Ah äntligen lite solsken! Så kom jag då ut på en promenad. Inte för att jag gick särskilt raskt eller så, utan mest njöt av solskenet. :-) Men det var ändå helt underbart. Byn där svärfar bor ligger precis vid havet så det finns mycket fint att titta på. Dessutom är den så liten att alla man möter hälsar, även om man inte känner varandra. Hemma får man ju knappt ett hej när man möts i trappuppgången. ;-)
Och jag har stått emot svärfar. Ingen Stieg Larsson i öronen än. Lyssnar mycket hellre på Maiden, Billy Talent och Takida. Så det så.
Får se om jag tjuvväger mig när vi är hos makens mormor och morfar. De har en våg. Undrar just vad den säger jag. Men man ska ju egentligen alltid väga sig på samma våg, men jag tror inte att jag kan hålla mig. Jag är så nyfiken. Tror iofs att jag har gått upp lite. Lika bra att ställa sig in på det så att man inte blir besviken.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar